måndag 14 maj 2007

Bonusbarn - en riktig bonus

Att mina egna barn älskar mig och att jag älskar dem, det är nog en självklarhet. Det finns inneboende biologiskt på något sätt. Min kropp har burit och närt dem under en så lång tid att vi har levt i symbios. Vad som än händer kommer jag att älska dem och finnas där för dem. Min beredskap att dö i deras ställe har faktiskt satts på prov och jag tror att jag delar det med de flesta föräldrar.


Men mina 2 bonusbarn har tagit en stor plats i mitt hjärta. De finns där i mitt liv utan att någon av oss har bett om det. Eftersom jag älskar deras pappa och vi har valt att dela livet med varandra så delar även de livet med mig och mina barn. Det har varit små trevande steg, ibland ett steg bakåt och ibland några framåt. Och när jag har haft tur ett jätteskutt framåt. Jag älskar mina bonusbarn! De har kommit att betyda massor för mig redan och jag ser fram emot att se dem växa upp till starka, självständiga tjejer. Jag håller på att lära mig deras små egenheter, deras humörsvängningar och hur de tänker och resonerar. Det är en enormt spännande resa som jag hoppas ska vara livet ut.






Jag älskar er tjejer!

Puss o kram från

Malin

6 kommentarer:

badanka sa...

snyft -vackert

Anonym sa...

Jag ryser Malin, så fint skrivet!!

MonasUniversum sa...

Ja du Malin, det är väl tur att de åtminstone har EN bra kvinnlig förebild, som ser till barnens bästa och inte sig själv...

Anonym sa...

Stort hjärta med plats för många barn har du! Jättevackert skrivet! Sitter här alldeles tårögd.

Anonym sa...

Vilken underbar kärleksförklaring till dina barn, du delar med dig till oss. Önskar er lycka till. // Syrene

Unknown sa...

Du är så rar Malin och du skriver så vackert!
Dina barn och dina bonusbarn har tur som har dig i sina liv :-)