Bilsemester med 4 barn

Kom iväg lite senare än vi tänkt oss. Var tvungna att ta en tur "förbi" Nacka för att hämta två regnjackor till tjejerna. Körde söderut vid ca 7 på morgonen. Stannade vid Statoil, Kungens Kurva för att tanka.

- Är vi i Danmark nu, undrade Wilma

En stor mängd videofilmer och ca 1.000 kisspauser senare stannade vi bilen i Maribo på Sjealland. Klaockan var ca 19 så vi gav oss ut på en promenad inomt stan för att äta på en Steak house som vi sett på vägen. Supergod mat samt en innergårn med fågelbur gjorde att vi sat kvar rätt så länge. Emelie fick skavsår av sina gympskor och av sympati gick Johan också barfota och fick glas i foten när han bar Emelie på axlarna.


Dagen efter åkte vi till ett medeltidscentrum för att titta på tornerspel och se hur en gammal by kunde se ut. Jättemysigt och spännande och barnen hävdar fortfarande att svenskarna vann - fast riddar Svane definitivt var lika dansk som sin motståndare.

Sen bar det iväg ner till Paris. Det skulle ca 10 timmar enligt alla mått mätt. Båten mellan Rödby och Puttgarten gungade så hemskt att Wilma inte kunde äta utan satt och höll sig i bordet och grät hysteriskt. Det slutade med att jag åt frukost med henne i knät. Av färjan och iväg ner mot Tyskland. Puttgarten ligger på en ö och för att komma därifrån måsten man passera en lång bro. På bron satt sådana där strutar som visar hur stark vinden är. De stor rakt ut och var dessutom trasiga. Johan mumlade något om takboxen som vi lånat , men som var rätt så antik och kändes lte instabil. Mitt på bron det PANG och vi såg saker virvla iväg bakom bilen . SKIT TAKBOXEN!!!!! Sidvinden hade fått locket att släppa och sen var helt förstörd. Jag fick stå och hålla kvar lockat mot vindens hela kraft medaj JOhan sprang kors och tvärs för att hämta tillbaka våra saker som fladdrade längs det motsatta räcket. Han räddade solstolar, badhandukar och lite annat krafs. Såhär i efterhand vet vi att det som försvann var en handduk, en plastbil och Agnes älskade Crocs.


Nåja, en hel del bedrövelser och Johans intelligenta backande över resten av bron var vi räddade. Barnen hade skrikit sig hysteriska, delvis av rädsla för våra liv och delvis i förtvivlan över den blå plastbussen med gula hjul som försvann if järran, så landade vi på en bensinmack. Boxen hade vi tömt på bron med god hjälp av barnen (främst Anton) . Boxen monterades av och dumpades bakom sagda mack. Vi lugnade ner oss och försökte torka oss och värma oss med hjälp av lite kaffe. Sedan bar det av igen. Efter några minuter brast det för mig - jag grät tyst men helt hysteriskt. Chocken släppte äntligen! Det hade varit en mardrömshändelse men vi hade stått sida vid sida och klarat detta - Johan och jag samt barnen! Wilma (4 år) sa till Anton: "När du bli pappa så ta inte bron! Om du åker där så vänd om ifall det blir skruttigt väder!"


Vi tog oss ner till Paris, en resa som tog lite längre tid än vi hade hoppats. I Paris kom vi till vårt hotell och en 2-rumssvit. Emelie vägrade gå och sova för "det var nog loppor i sängen". Jag ömsom skrek ömsom tröstade medan Johan packade ur bilen. Till slut somnade hon i vår säng och vi satt på altanen och reflekterade över dagens händelser.


Paris var fantastiskt. Vi tog barnen till Eiffeltornets högsta topp. Agnes konstaterade att hon hade sett 41 invånare (lol). Wilma trodde vi var i Kaknästornet och alla var helt upprymda av höjden. Kanske var det syrebrist! Sedan promenderade vi, såg Notre Dame (precis som i Disney-filmen) åt jättegod glass, såg Triumfbågen och åt middag på Planet Hollywood. Nästa dag var det Disneyland som hägrade. Mycket köande, lite duggregn, men barnen var lyckliga. Johan och jag stal till oss ett åk utan barnen i Space Mountain. Det bästa jag åkt någonsin! Jag skrek av skratt och tårarna sprutade av vinden, farten och den barnsliga glädjen.


Dagen efter satte vi fart tillbaka mot Danmark. Efter ett stopp i Tyskland med halvdassigt väder så landade vi i Faaborg. En underbar stad med gulliga hus, vackra blommor och trevlig folk. Vi besökte Odense och shoppade och åt gott samt bara drev omkring. Vi hade tre regniga, men mysiga dagar inan vi satte kurs på Enskede, Stockholm igen.Tvätt, städning och extremt mycket gosande med barnen stod på schemat.

Nu är vi barnlösa igen och vet inte vad vi ska göra av vår lediga tid. Jag jobbade idag. Mysigt för Elisabeth, Carina och Maria kom förbi samt några kära och några obekanta kunder. På onsdag ska vi helt impuslivt besöka Carro och Matte i Siljansnäs. Jättekul och spännande eftersom Carro och jag inte träffat varandras respektive trots ganska långa förhållanden på båda fronter.

Förresten har nästan alla semesterbilder på något mysitskt sätt frörsvunnit från kameran. Är i gott mod eftersom vi ska lämna in minneskortet imorgon och hoppas att de kan trolla fram våra bilder igen. Återkommer därför med bilder från vår resa om några dagar.

Kramar allihop!